Le Pink Cadillac

Igårnatt. Spenatlasagne, coverinspelningar, mustascher, film, gottigheter och té.

Spenderade några underbara dagar på landet för ett par veckor sen. Låg i hängmattan, plockade smultron, gick promenad med hunden, gick på 50 -talscafé, åt, gick på loppis och aktion, var ute med båten.

Vi satt i kyrkan. För näst sista gången den här veckan satt vi på det hårda, heltäckningsmattebeklädda golvet. Böner sjöngs och kvällen till ära hade alla får varsitt ljus att hålla i under gudstjänstens gång. Jag och Mia satt alldeles nedanför trappan och framför oss satt en kille som verkade oerhört fascinerad över sitt ljus. Han tittade på lågan samtidigt som han rörde överkroppen i takt till bönesången.

”Mia, ser du vad vacker han är?”

”Jaa, verkligen!”

Han hade brunt, ganska kortklippt hår och en kofta i ungefär samma färg. Han var smal och med den sorts hållning som hos den som hellre spelar gitarr och läser böcker än hänger på gymmet.

”Alltså, jag skulle vilja gå fram till honom och bara berätta för honom att han är vacker!” Ett spontant uttalande från min sida.

”Skriv en lapp!” Mias idé.

”Åh, ja!”

Människor i kyrkan börjar resa sig och gå ut, och så även han. Jag reser mig snabbt, petar på hans axel. Han vänder sig och för första och enda gången i våra liv möts våra blickar. Jag sticker lappen i hans hand och innan han hunnit läsa den är jag ute ur kyrkan och utom synhåll från honom.

Jag får senare höra av en annan kompis att han läst lappen så fort han fått den och börjat skratta ett högt, hjärtligt och en smula konstigt skratt. Han blev glad. Vem skulle inte glädjas åt en sådan spontan komplimang?

Senare på kvällen letade vi efter honom. Jag vill höra en kommentar, en undran eller se ett leende. Jag såg honom gå förbi på håll, men det var det enda.

Jag undrar vad han tänkte.

Valde mellan att ligga i sängen hela dagen eller åka till Stockholm i onsdags. Valde Stockholm. Himla bra val. Gick bl.a. på fotografiska muséet.



Åt räksallad.



På kvällen träffade jag Mia och vi hade ungefär världens trevligaste kväll. Såg (äntligen!) Harry Potter på bio, fick otaliga skrattattacker, åt glass och popcorn.



Cyklade hem någon gång på kvällskvisten.

Vackraste filmen i världshistorien.

Och jag vill vara den som bloggar så duktigt varje dag. Med fina bilder, på fina kläder, på fina miljöer.
Och jag tänker att efter den resan och den resan och den resan så har jag bilder att visa. Filmer att göra. Kommentarer att få.
Men jag är inte den personen. Jag försöker ibland att bygga upp nån sorts läsarkrets. För att sedan åka iväg och inte blogga överhuvudtaget.
Och jag vet inte ens varför jag skriver en text där jag iprincip ursäktar mitt dåliga bloggande. Men jag vet varför jag har den här bloggen.
För att visa en fin bild för någon. För att någon ska kunna läsa en text jag skrivit. För att kunna samla bilder och texter på ett gemensamt ställe och kunna gå tillbaka och titta.
För min egen skull alltså.

Så nu är det återigen så att jag reser bort. Två veckor blir jag nog utan bloggen. Men inspiration finns. Så kanske att det blir nån sorts nystart (återigen) när jag kommer hem. Då ska jag fylla bloggen med bilder, texter, berättelser och allt möjligt fint. Det är jag väldigt pepp på.

Så ni fina som kommer tillbaka hit. Det här kanske var nån sorts text till er. Bloggen kommer tillbaka. Bättre, större och snyggare!

Här sitter jag och sjunger med i musiken fast det gör att jag hostar.
Hostan dämpar jag med te. (Som vanligt.)
Jag sitter med en bulle på huvudet.
Den ska göra att min hår blir lockigt hade jag tänkt.
För ikväll vill jag vara ganska fin.
Jag ska på 70-årskalas förstår ni.
Annars då?
Förmiddagen spenderades jag ståendes på golvet i mitt rum varvandes med att lägga något plagg på sängen, något i garderoben, något i en väska.
Nu tänkte jag sminka mig eller så.
Och hoppas att det inte svettas bort på en gång.
Ha en bra kväll hörrni.

I tisdags var jag och fyra andra fina flickor i huvudstaden. Vi åt på ett ställe där de hade sjukt billig och god sushi. Isabelle var glad och snygg.



Efter diverse reafynd och glada uttrop började vi traska mot Skansen.



När vi äntligen var framme blev vi väldigt glada, för vi hade gått väldigt länge.



På Skansen skulle vi se Allsång på Skansen!



(Oerhört snygga) Måns var ju såklart där.



Och även Håkan och en massa andra.



Fördrivning av tid på ett trevligt vis.



Fina tjejer. <3 Haha, älskar den här bilden.



Och sedan någon gång på kvällen blev det hemgång.

Kalasbra dag!

 

Hej hej vänner och bloggläsare!

Igår kom jag hem från en underbar festivalvistelse i Borlänge. (Med franskt uttal blir det, i mitt huvud, bårlanch.) Det var fem dagar av upplevelser må jag säga. Bra, underbara, dåliga, minnesvärda osv. Jag har stått längst fram och skriksjungit, jag har dansat tills fötterna värker, jag har sprungit genom gator på natten, jag har gått till tältet när det har blivit ljust för länge sedan, jag har gråtit, jag har skrattat, jag har haft lyckorus och jag har varit med om mindre bra saker. Men sammanfattat så var det underbart och ett minne för livet. Blogg.se vill dock inte samarbeta och jag kan inte lägga upp alla bilder som jag vill just nu. Därför delar jag upp Peace & Love bloggandet i fler delar.